– Jag är en extrem tävlingsmänniska. Med stor häst är det på riktigt. Det är mer fart och på allvar. Jag älskar det!
Att det skulle bli hästar och tävling för från Blentarp var aldrig någon högoddsare. Föräldrarna höll på med trav och syrran hade egna ponnytravare. Genom åren har många ponnyer passerat revy, både egna och sådana som familjen lånat. Maja A Odder är en av Sveriges genom tiderna mest meriterade ponnykuskar, men hon tänker inte låta det stanna där.
– Att köra stor häst kom naturligt eftersom familjen hade egna travare. Jag var väl en 12-13 år när jag började köra jobb och så. Vi har en häst som varit en riktigt läromästare, Nelle Pride. Han är 14 år och startar fortfarande!
Det har blivit sex segrar sedan hon som 16-åring tog tömmarna, svingade sig upp i sulkyn och körde ut på Åbyovalen för sitt första lopp med stor häst. Med nerver av stål.
– Jag hade så mycket rutin att det var ingen skillnad att köra ut. Tävlingsmomentet är det samma, skillnaden är farten och kraften. Det är trängre situationer och mer taktik.
Maja berättar att i ponnyloppen var den enda taktiken att köra ifatt fältet så fort som möjligt eftersom hon ofta startade från långa tillägg. Sedan runda det i tredjespår och köra i mål. Ingen direkt finess. Med ett leende på läpparna säger hon och också att det skriks och ropas mer i ponnylopp.
– Det var en som såg ett ponnylopp och frågade mig om vi inte hade samma regler som i stortravet. Stortravet är trevligare. Alla har sitt jobb och respekterar varandra. Tyvärr tar många föräldrar ponnysporten på för stort allvar och barnen blir lidande. Det är kanske därför många slutar och inte tar steget till stor häst. Jag tycker det är tråkigt.
Som Maja ser det är det mer än hälften av de aktiva inom ponnysporten som inte fortsätter med stor häst. Har man ingen egen stor travhäst måste man låna en för de tio licensloppen som krävs, och det kan vara svårt. Det här är en fråga som Maja brinner för. Att ge fler möjlighet att ta steget.
– Jag satt i styrelsen för Skånes Ponnytravklubb och där försökte vi få till ett samarbete med travskolan på Jägersro, att man skulle kunna låna en häst att ta licens med. För att göra steget lite lättare för många. Men det blev inte så.
Några travskolor i landet lånar ut hästar för licenskurser, men många måste prioritera de egna kurserna som är väldigt populära. Ett sätt kan vara att fråga om man får hjälpa till hos en proffstränare. Maja har själv jobbat extra hos Conrad Lugauer. I dag har hon en ren körlicens. Hennes pappa Robert Andersson har B-licens och står som tränare för familjens egna travare. Hon är såklart också aktiv i banans B-tränarförening, som bland annat fått motta Jim Fricks stipendium för sitt arbete.
–Vi har som krav att ska man få ha tillgång till en box i vårt stall ska man kunna låna ut sin häst. Vi måste gynna ungdomar och erbjuda dem en ärlig chans att vara en del av sporten. Även efter ponnykarriären.
