– Man kan kalla det för mjukdelsspecialist, fokuserad på muskler, senor och ligament. Ibland kunde man få vänta flera veckor på att rätt person hade tid och hjälpa dig. Det var väldigt frustrerande, så det var mest för min egen del. Idag arbetar jag halvtid som hästskötare, och sen kan jag hjälpa andra.
Som Equiopat arbetar Jenny mycket med händerna – massage och stretching. Olika hjälpmedel i arbetet är till exempel laser och elektroterapi. Att bli Equiopat är inget som händer i en handvändning, utan det krävs gedigen utbildning. Själv gick hon två år på distans vid UPH Academy i Älvsered.
– Med jämna mellanrum var vi i skolan fyra dagar och hade praktiska övningar. Sedan var det hem och träna, och nästa gång genomförde man ett prov. Man arbetar mycket med häst i rörelse, men man ska ha klart för sig att en Equiopat aldrig kan ersätta en veterinärs arbete. Däremot kan det vara ett viktigt redskap i rehabilitering.
Förr var det ofta täta skott mellan veterinärer och terapeuter med alternativa behandlingar. Idag finns ett större samarbete, och flera veterinärkliniker har Equiopater på plats en eller två dagar i veckan. En styrka är att många har hästbakgrund och själva varit aktiva inom sporten.
Jenny föddes på Gotland och fick hästlivet med modersmjölken. Mamma arbetade som hästskötare i ett travstall, och efter dagmamman väntade stallet för Jenny. Själv tävlade hon i hoppning och ponnytrav och gick så småningom den naturliga vägen till travet och varmblod. Hon arbetade hos två travtränare innan kärleken till Mantorpstränaren Kim Eriksson fick henne att ta färjan till fastlandet.
– Man har så mycket med sig. Det är lätt att kommunicera eftersom jag fattar hur hästarna fungerar och hur det känns när en häst är spänd någonstans, och förstår vad andra menar när de säger att en häst "tar töm", "sticker med benet" eller "är sämre i högervarv". I dag märker jag att det är en väldigt stor efterfrågan, och har inte behövt marknadsföra mig.
Jenny har lyckats bra som Equiopat, och nu när rekommendation går bland de aktiva är det inga problem att fylla kalendern. Schemat skiljer sig från vecka till vecka eftersom det är Kim och Jenny själva som arbetar med stallets elva hästar. Kim är eftertraktad som kusk, och ibland kan han vara i väg på trav fem eller sex dagar i veckan.
– Mycket hänger på dig själv. Vill du utvecklas inom yrket måste du hänga med. Man får en grundlig utbildning och lär sig litet om mycket. Sen kan man specialisera sig inom olika områden. Om man vill jobba mer med till exempel laser finns det utbildningar för det.
Jenny tycker att man som Equiopat ska ses lite som en problemlösare. Just den biten vill hon lyfta fram som en av de starkaste drivkrafterna med sitt yrke.
– Vi älskar våra djur och känner direkt när det är något fel. Man står inför ett problem som skall lösas. Man gör arbetet och sen när det lyckas… Den boosten man får av att se glädjen i ögon hos både hästar och människor. Det finns inget som slår känslan när man lyckas.